Spolmask är vanligt förekommande och finns i flera arter. Den vanligaste heter Toxocara canis och blir normalt ca 10 cm lång. Mindre vanlig är Toxacaris leonina, även den ca 10 cm lång. Spolmasken överförs som ägg eller larver från andra hundars avföring eller från smittade bytesdjur.

Valpar kan också smittas i tikens livmoder och efter födseln via modersmjölken. Spolmaskens ägg är mycket motståndskraftiga och kan överleva flera år i jorden.

Hakmask är inte särskilt vanligt förekommande hos hund. Två arter förekommer, Uncinaria stenocephala och Anchylostoma caninum. Den sistnämnda förekommer främst hos importhundar, medan den förstnämnda är vanligare och förekommer framför allt på kennlar och hos jakthundar.

Masken är liten, bara 0,5–2 cm lång, men kan suga stora mängder blod och därför orsaka blodbrist, speciellt hos valpar.

Smittan sker via larver från smittad omgivning. Larver kan i sällsynta fall tränga igenom hundens hud och vandra vidare in i kroppen. Valpar kan också smittas via modersmjölken.

Uncinaria stenocephala förekommer även hos räv och kan därifrån utgöra en smittkälla till hund.

Piskmask, Trichuris vulpis, förekommer hos svenska hundar, men är sällsynt. Masken är dock vanligare hos importhundar och blir upp till 7 cm lång. Piskmasken suger blod från tarmslemhinnan och kan, om den förekommer i stora mängder, ge upphov till blodig diarré och blodbrist. Smittan sker genom att hunden får i sig ägg från smittad omgivning.

Taenia hydatigena blir 1,5–3 meter lång och smittar genom mellanvärdar som får, nöt, get, älg, rådjur, ren, svin och häst.

Mesocestoides spp. förekommer hos hund och är mycket vanlig hos räv. Längden kan variera mellan 3 dm till 2,5 meter.

Maskens äggpaket kan ses i hundens avföring och ser ut som risgryn. Masken har två mellanvärdar. Den första är ett kvalster som får i sig äggen. Kvalstret äts sedan upp av mellanvärd nummer två som kan vara en fågel, reptil eller smågnagare som i sin tur äts upp av hunden.

Diphyllobothrium latum, människans breda bandmask, kan även förekomma hos hund. Masken kan bli upp till 10 meter lång. Mellanvärd är gädda, lake och abborre. I många svenska insjöar är fiskar infekterade med larvstadiet.

Dipylidium caninum, loppbandmasken, förekommer hos hund, katt och människa. Masken kan bli 15–50 cm lång. Mellanvärd är loppor och pälsätande löss. Larven utvecklas i loppan eller lusen och hunden får i sig smittan via mellanvärden. Maskens ägg kan ses som ”gurkfrön” i avföringen.

Echinococcus granulosus, hundens dvärgbandmask, finns i norra Sverige. Masken är bara 2,5–5 mm lång och har människa, får, nöt, get, ren, häst och svin som mellanvärd.

Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis), rävens dvärgbandmask, har ännu inte påvisats i Sverige, men finns sedan lång tid i syd- och mellaneuropa och har även påträffats i Danmark.

Rävbandmasken som även drabbar hundar, har smågnagare och i vissa fall människor som mellanvärd. Äggen, som är små och lätt sprids med vinden, kan finnas på bär, svamp, grönsaker eller i hundens päls. Eftersom masken hos människa kan ge upphov till svårbehandlade cystor i levern, är det ytterst angeläget att vi inte får in masken i Sverige. Vid inresa med hund till Sverige är därför avmaskning mot rävens dvärgbandmask obligatorisk.

Spolmask är vanligt och finns i flera arter. Den mest förekommande heter Toxocara cati och blir normalt ca 5-10 cm lång. Spolmasken överförs som ägg eller larver från andra katters avföring, eller från smittade bytesdjur.

Kattungar kan även smittas via modersmjölken.

Spolmaskens ägg är mycket motståndskraftiga och kan överleva flera år i jorden.

Hakmasken (Ancylostoma tubaeforme) är blandt de minsta rundmaskar katten kan smittas med. Den blir mellan 0,5 och 2 cm lång.

Piskmasken kan bli mellan 4 till 7,5 cm lång men är relativ sällsynt hos katter.

Taenia taeniaeformis blir ca 15 cm lång och smittar främst genom möss. Maskens äggpaket kan ses som små gulvita, platta bitar i pälsen runt kattens ändtarmsöppning.

Loppbandmasken (Dipylidium caninum), loppbandmasken, förekommer hos både katt, hund och människa. Masken kan bli mellan 15–50 cm lång.

Mellanvärd är loppor och pälsätande löss. Larven utvecklas i loppan eller lusen och katten får i sig smittan när den putsar sin päls och därmed får i sig loppan. Maskens ägg kan ses som ”gurkfrön” i avföringen.

Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis), har ännu inte påvisats i Sverige, men finns sedan lång tid i syd- och mellaneuropa, och har även påträffats i Danmark.
Rävbandmasken som även drabbar katter och hundar, har smågnagare och i vissa fall människor som mellanvärd. Äggen, som är små och lätt sprids med vinden, kan finnas på bär, svamp, grönsaker eller i kattens päls. Eftersom masken hos människan kan ge upphov till svårbehandlade cystor i levern, är det ytterst angeläget att vi inte får in masken i Sverige. Vid inresa med katt till Sverige är därför avmaskning mot rävens dvärgbandmask obligatorisk.

Äggen från rävens dvärgbandmask är små och sprids lätt med vinden. Skulle vi få in smittan i Sverige, måste bär, svamp och grönsaker sköljas mycket noggrant för att undvika smittrisk.